Påsk-kaoset bara kom i en brännande våg och svepte över vårt land likt en tsunamikatastrof. Vips skulle alla komma hem och familjer samlas för att - äta påskgodis, måla ägg och dricka påskmust och nubbe! Vad händer med Jesus?
Besviken på mig själv, insåg jag att jag också drabbats av detta vimsiga yrväder, åt otroligt mycket godis och tankeverksamheten fokuserade på tentan och påsk kärringar.
Nu, såhär några dagar försent, kom mina tankar in på ett annat spår. Det är makalöst svårt att förstå vad som egentligen hände för sisådär 2000 år sedan, då Jesus dog och uppstod. Uppstod från de döda - han, ensam, övervann döden - så att vi nu är länkade med Skaparen själv. Låter det krångligt? Det är inget emot vad det är. Den upplysningen ryms över huvud taget inte i min hjärna, därför har den flyttat ner några decimeter, till mitt hjärta. Hade det varit bevisat att allting varit sant, hade det inte längre handlat om att tro, då hade det inte heller behövt trilla ner i hjärtat. Men det är där jag känner enorm tacksamhet och glädje över denna företeelse. Det står utanför mitt förstånd, men hjärtat är inte förståndets boning, hjärtat är kärlekens boning. Där, bor Gud. Vad jag är tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar