torsdag 22 mars 2012

edet ska're va.

Igår när jag var och handlade, såg jag att man kunde köpa två x sex toarullar för fyrtio riksdaler. Vad bra, tänkte jag, men fick inte med mig rullarna hem just då, eftersom jag shoppade så fasansfullt mycket så jag bara inte ORKADE bära något mer med mig hem. 
Idag när jag gick dit, stod i kassan och hade betalat, slog det mig att den trevliga kassörskan nog hade tagit för mycket betalt. "Kostade inte det bara 40 kronor för två toapapper?". "Nää..." sa hon, "inte för den sorten, men jag kan hämta den sorten det gäller åt dig", och så stängde hon sin kassa och traskade iväg. När hon väl kommit tillbaka och skulle ordna med alla pengar hit och dit, började vi skämta om att "det här pappret kanske är mjukare och bättre än det andra". "Jaa, det blir riktigt lent för rumpan". Men då hördes plötsligt en annan röst bakom mig som hörde ihop med armen som rörde vid min rygg. "Ni vet väl att det där oblekta återanvändna pappret har visat sig göra små barnsrumpor alldeles röda? Nej, det ska ni inte köpa". Rösten kom från en liten tant, som fortsatte: "GP skrev till och med en artikel om detta och testade det på män. De blev också alldeles röda i stjärten". 
Jaha, ja, hon kanske hade rätt. Tur var väl det att jag inte köpte det där toapappret som jag trodde rabatten gällde. Nu kommer ju min rumpa inte bli röd i allafall. (Även om jag haft det här pappret många ggr förr och aldrig märkt av några rosiga skinkor..)

Edet mjukt & soft ska det alltså vá, inte nåt annat.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar