hjärnan fattar inte INTE

EN vän berättade något väldigt roligt idag. Vi pratade om framtiden, skola och alla vägval som man stöter på i livet så man måste fatta livsavgörande beslut. I mitt fall har jag alltid gjort det jag sagt att jag inte ska göra. Det började med att jag gick samhällsprogrammet på gymnasiet. Något jag sagt att jag aldrig skulle göra eftersom det inte var speciellt givande och fungerade endast som en fortsättning på nian. Vilket program gick jag? Samhäll. Men inriktning Samhälle kunde jag ju då rakt inte gå, det var ju bara förberedande och man blev ingenting på det! Vilken inriktning gick jag? Samhäll. Det fanns något jag inte ville göra efter studenten, det var att flytta hem och jobba. Vad gjorde jag? Flyttade hem och jobbade. Jag skulle aldrig flytta till Stockholm, jag hatade ju stan! Vad gjorde jag? Flyttade till Stockholm och fullkomligt älskade det. Jag skulle minsann ALDRIG ALDRIG ALDRIG bli lärare. Vad göra jag? Läser på lärarprogrammet.

Det roliga som min vän berättade, som jag nu ska komma fram till, vad en psykolog sagt till henne, nämligen; att vi väldigt ofta gör det vi inte vill för att hjärnan förstår inte ordet "inte". Istället uppfattar den bara att "vi [inte] vill göra något" = dvs. "vi vill göra något". "inte" faller liksom bort. Och genom att vi tänkt tanken om något "vi vill göra" så är hjärnan redan van vid tanken och den tänkta vardagen känns naturlig.
Så se upp med tankarna nästa gång du tänker att du INTE vill göra något..