Sträckan istället för målet.

Många gånger glömmer man bort vikten av sträckan innan man når målet. Att det är då man formas, där man lär sig saker som man behöver när man väl når sitt mål, att det egentligen är där det händer istället för någon stans långt där framme.
Tanken på ytterliggare en sommar långt bort från vänner, storstan och händelser ger mig ett knip i magen och oroskänslor. Ska jag behöva missa allting - igen! Men jag har bestämt mig för att inte missa vägen för att bara sträcka mig mot målet. Jag vill inte önska bort de närmaste veckorna, för att komma tillbaka in i en vardag jag befunnit mig i de senaste månaderna. Jag tänker njuta av det som är nu. Njuta av sträckan, hoppas att tiden inte slår ett nytt snabbhetsrekord och låta ljuset i tunneln komma när det kommer.