Jag tycker om att läsa böcker. Men ändå har jag i alla år haft så svårt för att ta mig igenom "andlig" litteratur, å inte är det lättare med Bibeln. En gång följde jag en bibelläsningsplan, som delade upp läsningen som så att man läste 1 kapitel om dagen och hann då läsa hela bibeln på ett år. Jag läste och läste, såg till att aldrig ligga efter, eftersom jag då visste att jag aldrig skulle orka läsa ikapp. Jag till och med planerade de dagar som jag skulle vara bortrest, och läste in så att jag fortfarande låg i fas när jag kom hem igen. Men så i november det året, gav jag upp. Varför i november kan man ju fråga sig, inklusive jag själv, men jag har ingen som helst aning. Jag föll på mållinjen och har aldrig försökt med samma sak igen.
I min klass på högstadiet gick två grabbar som bekände sig som Jehovas Vittnen. Vi blev goda vänner och jag beundrade alltid dem för att de kände sin Bibel så väl. De kunde citera långa fraser och höll koll på var olika saker stod skrivna. Jag önskade många gånger att jag kunder min Bibel lika bra som dem, och det var nog det som taggade mig till att läsa Bibeln på ett år. Men efter att ha insett att det nog inte är det bästa sättet för mig att läsa Bibeln på, läser jag olika böcker i Bibeln över olika tidsperioder.
I sommar har jag en deal att läsa Psaltaren. Målet är inte att läsa hela psaltaren i sig utan att hålla själva läsningen vid liv. Härom kvällen läste jag ett kapitel som hör till ett av mina absoluta favoriter i hela Bibeln, ett kapitel som varit till tröst och blivit till min egna bön många kvällar då jag haft svårt att somna - under hela mitt liv har jag haft svårt att sova och varit rädd för att somna på grund av plågande mardrömmar. Men då en kväll, när jag läste min Bibel, snubblade jag över en vers som jag citerat många gånger sedan dess. Kolla in och läs själv vet jag, Bibeln är inte dum den.
PS 4:9 "Jag lägger mig ner i frid och sover för Du, Herre, låter mig bo i trygghet."
Amen.
I min klass på högstadiet gick två grabbar som bekände sig som Jehovas Vittnen. Vi blev goda vänner och jag beundrade alltid dem för att de kände sin Bibel så väl. De kunde citera långa fraser och höll koll på var olika saker stod skrivna. Jag önskade många gånger att jag kunder min Bibel lika bra som dem, och det var nog det som taggade mig till att läsa Bibeln på ett år. Men efter att ha insett att det nog inte är det bästa sättet för mig att läsa Bibeln på, läser jag olika böcker i Bibeln över olika tidsperioder.
I sommar har jag en deal att läsa Psaltaren. Målet är inte att läsa hela psaltaren i sig utan att hålla själva läsningen vid liv. Härom kvällen läste jag ett kapitel som hör till ett av mina absoluta favoriter i hela Bibeln, ett kapitel som varit till tröst och blivit till min egna bön många kvällar då jag haft svårt att somna - under hela mitt liv har jag haft svårt att sova och varit rädd för att somna på grund av plågande mardrömmar. Men då en kväll, när jag läste min Bibel, snubblade jag över en vers som jag citerat många gånger sedan dess. Kolla in och läs själv vet jag, Bibeln är inte dum den.
PS 4:9 "Jag lägger mig ner i frid och sover för Du, Herre, låter mig bo i trygghet."
Amen.
Det är ju först på senare år vi fått för oss att bibeln är något vi skall läsa hemma i vår kammare varje dag. Jag har försökt hundra gånger, och misslyckats lika många. Men den största delen av texterna i Bibeln är väl skrivna till grupper, inte till individer.
SvaraRaderaJag tror vi försöker läsa den alldeles för ofta ensamma, men alldeles för sällan tillsammans. Vi läste igenom apostlagärningarna i vår hemgrupp för ett litet tag sen. Det tog ett och ett halvt år, förmodligen den mest ineffektiva bibelläsning jag någonsin genomfört, men också den i särklass mest givande.
Men som du säger, det finns alltid bra saker att läsa i de där böckerna, oavsett vem man läser med.
Den där versen är helt fantastiskt go. När jag läste den fick jag en idé till en snygg väggdekoration... den kanske blir genomförd i höst!? =) btw ligger jag lite efter med läsningen, men jag tänker läsa ikapp ikväll.
SvaraRadera