I helgen har jag träffat en underbar vän. Vi har vuxit upp tillsammans och delat väldigt mycket genom åren. Gemensamma vänner, gudstjänster, platser och framför allt åsikter. Det mesta vi tyckte, tyckte vi tillsammans. Med årens lopp har just de utvecklats åt lite olika håll. Våra olika liv efter gymnasiet har gett oss olika erfarenheter och därmed olika sätt att se på saker och ting. Till en början tyckte jag det hela var mycket tråkigt, ja nästan jobbigt. Och jag fick känslan av att hon kände samma sak. Men ju mer jag blivit van vid att det är såhär det är, att vi inte alltid delar samma åsikt, har jag börjat inse att det på ett sätt ger mycket större visdom än om vi skulle fortsätta att alltid tycka lika om allt.
Det enda jag tycker är viktigt i allt detta, är att man har en förklaring till varför man tycker som man gör. Anledningen måste inte vara komplicerad, men man bör ändå veta varför man har en åsikt, annars är den lika ombytlig som vinden.Väldigt ofta, har jag märkt, blir jag allt mer osäker på varför jag tycker som jag gör. Hela tiden förändras och utvecklas jag, och lika så mina åsikter. Men jag tycker inte alls att det är konstigt, snarare helt naturligt och enligt konstens alla regler. Det är väl ändå härligt att vi har åsiktsfrihet och tankefrihet i vårt land!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar