Idag firar mina föräldrar 25-årig bröllopsdag. Nog vet jag att det finns många som firat fler bröllopsdagar än det, men jag blir ändå mäktigt stolt när jag tänker på vad det innebär. Att dela livet med en annan människa, varje dag, i vått och torrt, i tjugofem år, det får mig att häpna. Först och främst ska man lyckas träffa på nån som man "klickar" med och sedan vågar kasta sig ut i kärleksvågorna med. Efter det, ska man våga ta det stora steget att bestämma sig för att vara med den personen hela livet, aldrig ändra sig, aldrig ta steget tillbaka. I vårt samhälle där skiljsmässa är vardagsmat och plastmammor och plastpappor existerar i kopiösa mängder, där beundrar jag dem som lyckas hålla ihop. Det finns undantag när det gäller det mesta, men jag kan inte sluta förundras över de som aldrig gett upp, de som vågat gå hela vägen tillsammans med någon annan utan att vika av åt ett eget håll.
Jag önskar att jag finge ha den kraften och viljan att våga någon gång.
Vi besökte förresten en underbar liten restaurang i staden "Åsundens pärla", som stod mitt ute i vattnet och nyss fått finfina utmärkelser. Ett litet sommar-mat-tips om du skulle ha vägarna förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar