Osugen på internet. Just nu befinner jag mig i en sån period. Olyckligtvis verkar känslan hålla i sig, för den har funnits ett tag nu och är inte bara ett plötsligt virus som spridit sig i sinnet.
Det dumma är bara att allting sker via nätet. Alla inbjudningar till partyn, all viktig information, alla schyssta uppdateringar, all skol-info, alla bankärenden och massor med annat. Det är skrämmande hur beroende vi gjort oss av en dator. Inlämningen av min silvriga låda tog vå veckor, vilket i stort sett betydde två veckor med "dator-avhållsamhet", två veckor utan information, två veckor isolering. Men jag älskart'. Älskar att vara oberoende, älskar att ha mer tid över till annat, älskar att bli kontaktad personligen - inbjudningar via telefon eller möte. Men jag ogillar att öppna inkorgen och ha 50 nya olästa mail, hatar att inte ha koll och kontroll, avskyr att alla andra är flitiga internetanvändare och förväntar sig att man ska vara lika dan. Länge leve handskrivna pappersbrev, spontana besök och träffar, långa live-kommer-alltid-minnas-dagar.
Internet är min hatkärlek. Och jag verkar inte bli kvitt den.
Det dumma är bara att allting sker via nätet. Alla inbjudningar till partyn, all viktig information, alla schyssta uppdateringar, all skol-info, alla bankärenden och massor med annat. Det är skrämmande hur beroende vi gjort oss av en dator. Inlämningen av min silvriga låda tog vå veckor, vilket i stort sett betydde två veckor med "dator-avhållsamhet", två veckor utan information, två veckor isolering. Men jag älskart'. Älskar att vara oberoende, älskar att ha mer tid över till annat, älskar att bli kontaktad personligen - inbjudningar via telefon eller möte. Men jag ogillar att öppna inkorgen och ha 50 nya olästa mail, hatar att inte ha koll och kontroll, avskyr att alla andra är flitiga internetanvändare och förväntar sig att man ska vara lika dan. Länge leve handskrivna pappersbrev, spontana besök och träffar, långa live-kommer-alltid-minnas-dagar.
Internet är min hatkärlek. Och jag verkar inte bli kvitt den.
Svunnen är den tid när man cyklade bort till bästisen för att se om han/hon var hemma. Var dom inte det så var det inte hela världen ändå, det var ju bara att cykla vidare till nästa. Nu för tiden knackar det allt för sällan på våra dörrar när vi inte väntar oss det. Och det är bara vi själva som kan ändra på den saken! :)
SvaraRaderaDu har så rätt! Tack för att du satte ord på min hatkärlek =)
SvaraRaderaHoppas du har det bra annars! Kramar Becca