Drömmar som blir verklighet.

Hemma hos min mormor, i det stora badrummet på tredje våning, hängde en mängd långa och färglada halsband som hon köpt på sig under sina resor i vida världen. Några av dem, två röda korallhalsband och ett fullt med snäckor, var mina absoluta favoriter. Mormor hade inhandlat dem på Hawaii, när de hade stannat till där med kryssningsfartyget hon jobbat som tandläkare på. Varje gång hon eller min mamma berättade om hennes vistelse på Hawaii, drömde jag mig bort dit, till drömmarnas ö, och hoppades att en gång framtiden få chansen att åka dit.
Nu, tjugo år senare, med facit i hand, vet jag att det inte bara var en tanke jag hade då, utan något som blev verklighet för två årsedan. Och allt blev så verkligt för mig, att drömmar faktiskt KAN slå in, när jag väl satt på planet och var på väg till andra sidan jorden. Gud känner mitt innersta så väl, att jag inte alltid behöver be om det jag känner - för Han vet det ändå.

Idag gick det upp för mig igen; Saknaden efter Mallan, min kära bästis i 14 år, har stillats genom att jag fått en ny riktigt bra vän. Sedan dagen hon och jag "gjorde slut", för det var så det kändes, har jag i mitt hjärta gått och längtat tillbaka till det vi hade. Även detta har Gud vetat om, och utan att jag behövt be om det, har Han "parat ihop" mig med en vän som passar så bra det bara går. Det är så härligt att bli bortskämd med det man drömt om. Jag har en ny bästis. Det känns underbart.